Så lite, men ändå så mycket...

Jag tröttnade på att drömma stort och leva litet så jag gav järnet för att leva min dröm.

söndag, maj 21, 2006

Det behövs ingen beskrivning, läs själv.


När jag var riktigt liten,
och någon varit stygg
så blev hans stora famn
en plats där jag var trygg.


En far är en som vet
att skydda sina kära
han vakar över mig
långt borta och nära.


När lasset blir för stort
och hotar mig att stjälpa
så finns han där till hands
att stötta och att hjälpa.


Som förebild han går i livets långa trappa
Och ingen är som han
min älskade pappa!

1 Comments:

Skicka en kommentar

<< Home